Inge Nilsson – Processledare Den första ingenjören
Företag: IUC Dalarna
Roll: strateg och processledare
Inge Nilsson har det senaste året varit processledare i projektet ”Den första ingenjören” i Dalarna och Gävleborg, parallellt med att han arbetar med strategisk kompetensförsörjning på IUC Dalarna. Inge som numera är pensionerad arbetade under många år inom stålindustrin, bland annat på SSAB, och har därmed stor kunskap och erfarenhet av branschen.
Vad innebär det att vara processledare?
– Det betyder att jag söker upp företag som jag kommer i kontakt med via nätverket inom IUC. Tidigare försökte jag nå dem via mail, men jag upptäckte att jag måste ut och träffa dem personligen för att lära känna dem. Företagen jag kontaktar har mellan 10 och 100 anställda och en omsättning på max 49 miljoner. IUC jobbar utifrån företagens behov och projektpengarna förvandlar behov till lösningar, och där kommer Den första ingenjören in. När jag träffar företagen berättar jag om kompetensförsörjning, gör valideringar och kompetensutredningar, och vi diskuterar Den första ingenjören. Förut var det lite trögt, men nu har jag ett företag på gång och tre andra som är intresserade. Bland annat har jag varit hos Pontus Säfström på VMI, han tycker att det låter intressant, men i nuläget vet jag inte vilken väg de väljer att gå. Att göra en validering innebär att jag på ledningens inrådan testar kunskapen hos operatörer till exempel svetsare och CNC-operatörer. Syftet är att hitta kunskapsluckor för att sedan fylla på med utbildning och kunskap. Det finns egentligen inget direkt samband mellan en validering och Den första ingenjören, men några ser möjligheterna med att anställa en ingenjör, även om de drar sig för det.

Inge Nilsson
Vad tycker du är roligast med jobbet som processledare?
– Att jag får se nya verksamheter, träffa nya människor och hjälpa dem med olika behov. Det handlar ju inte om att sälja något utan om att berätta, lyssna och erbjuda hjälp. Många vet att de har ett kompetensbehov men de har inte tid att ta tag i det, även om det skulle behövas för att utveckla företaget, och jag ser det som att jag ger dem en möjlighet att under en kort period få hjälp med att utvärdera sina behov. Men det är svårt att få deras engagemang för fortsatt arbete, tiden är ett problem eftersom projektet pågått under en högkonjunktur.
Vad ser du som viktigast med projektet ”Den första ingenjören”?
– Om ett företag inte har en process för kompetensutveckling måste de börja fundera eftersom det sällan finns någon snabblösning. Med min erfarenhet ser jag många ställen där det skulle göra stor skillnad med en ingenjör, men det är långa processer och ett år är för kort tid, de behöver tid för att se sitt behov och få det att sjunka in. Om företaget har råd att anställa en ingenjör skulle det ofta bli en snabb uppväxling. Idag är det vanligtvis vd som gör det mesta inom mindre företag, men med en ingenjör som avlastar skulle vd få tid att lyfta blicken och ägna sig åt strategiskt arbete, dessutom skapas en struktur internt. Ledningen måste dock ställa sig frågor som: Vad krävs för en lyckad rekrytering? Är jag beredd att släppa taget? Analysen är dock värdefull oavsett om de väljer att göra en rekrytering eller inte eftersom processen kan användas inför flera olika beslut.